Kränkt på nätet? Så får du bort det, anmäler och får stöd

Någon har skrivit något elakt om dig, hotat dig eller spridit en bild du aldrig ville att andra skulle se. Här får du raka besked om vad du kan göra nu, vilka lagar som gäller och vart du vänder dig.

Vad har jag utsatts för?Gör så här direkt

Kort svar

Spara bevis innan du gör något annat. Rapportera sedan innehållet till sajten eller appen där det ligger. Kan det vara ett brott polisanmäler du på 114 14 eller på en polisstation. Är du i fara ringer du 112. Gäller det dina personuppgifter kan du klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Du behöver inte veta vilket brott det är för att anmäla.

Var vill du börja?

Sajten är uppdelad efter vad du behöver hjälp med.

Få bortTa bort inlägg, bilder och kontonRapportera på Facebook, Instagram, TikTok och Snapchat, få bort sökträffar från Google och dölj dig hos personsöktjänster.Till guiderna → Lag och anmälanÄr det ett brott?Förtal, förolämpning, olaga hot, ofredande och olaga integritetsintrång förklarat. Så polisanmäler du och begär ersättning.Läs om lagarna → Skola och föräldrarNär ditt barn blir utsattVad skolan är skyldig att göra, hur du pratar med ditt barn och vad du gör vid sextortion.För föräldrar → Skydda digKonton, identitet och integritetSkydda kontot mot kapning, stoppa falska profiler och minska vad andra kan hitta om dig.Skydda dig →

Att bli kränkt på nätet följer ofta med hem. Kommentarerna finns kvar i mobilen på kvällen, de kan delas vidare av vem som helst och den som skrev dem kan gömma sig bakom ett påhittat konto. Därför känns det ofta värre än samma ord sagda öga mot öga.

Polisen är tydlig med att det inte finns några särskilda lagar för nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller jobbet. Skillnaden är spridningen, som kan gå mycket snabbt. Ett hot i ett chattmeddelande kan vara olaga hot. Ett rykte i en Facebookgrupp kan vara förtal.

I Brås nationella trygghetsundersökning uppger 1,9 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de utsattes för nätkränkning under 2025, en minskning från 2,2 procent året innan. Andelen är störst i åldern 16-19 år. Bland flickor i skolan är det ännu vanligare: i Brås skolundersökning uppgav 37,2 procent av flickorna 2023 att någon skrivit kränkande saker om dem på internet. År 2025 låg andelen kvar på samma höga nivå.

Två kvinnor samtalar och går igenom dokument och en mobil vid ett bord

Gör så här direkt, steg för steg

Ordningen spelar roll. Den vanligaste missen är att radera eller blockera innan bevisen är sparade, för då kan polisen och plattformen ha svårt att se vad som hänt.

Är du i fara?

Ring 112 om någon hotar att skada dig och du tror att det kan hända snart. Det gäller även om hotet kommit via nätet.

Spara bevis förstTa skärmdumpar på allt: inlägget, kommentarerna, profilen och gärna hela skärmen med datum och klockslag synliga. Kopiera länken till inlägget och till profilen. Radera inte meddelanden eller mejl, även om de är jobbiga att ha kvar.
Låt någon annan se originaletPolisen rekommenderar att någon du litar på tittar på det ursprungliga inlägget. Då kan den personen intyga att skärmdumpen inte är ändrad om inlägget försvinner.
Svara inte och blockera sedanEtt svar ger ofta mer bränsle. När bevisen är sparade kan du blockera kontot och stänga av kommentarer eller meddelanden från okända.
Rapportera till plattformenAlla större sociala medier har ett sätt att anmäla innehåll. EU:s förordning om digitala tjänster (DSA) kräver att de tar emot anmälningar om olagligt innehåll och berättar vad de gör med din anmälan.
Polisanmäl om det kan vara ett brottRing 114 14 eller gå till en polisstation. Näthat kan inte anmälas via polisens webbformulär. Du behöver inte veta vilket brott det är, det bedömer polisen.
Prata med någonBrottsofferjouren tar emot samtal från alla som utsatts för brott på 116 006. Bris finns för barn och unga på 116 111. Är du förälder når du Bris vuxentelefon på 077 150 50 50.

Så gör du en bevislogg som håller

Skriv datum och klockslag för varje händelse, i tidsordning.
Notera användarnamn och länk till profilen, inte bara visningsnamnet som kan ändras.
Spara skärmdumparna på två ställen, till exempel i mobilen och i en molntjänst.
Skriv ner vilka som sett inlägget och kan intyga det.
Skriv vad det har gjort med dig: om du slutat gå till skolan, inte kan sova eller känner dig rädd. Det spelar roll vid ett skadeståndskrav.

Vad har jag utsatts för? Vägvisaren

Välj det som ligger närmast det du varit med om. Du får veta vilket brott det kan vara, vad du gör nu och vart du vänder dig. Vägvisaren ger vägledning, inte ett juridiskt besked. Det är polis, åklagare och domstol som avgör om ett brott har begåtts.

Är det ett brott? Lagarna som gäller på nätet

Allt som känns kränkande är inte brottsligt. Yttrandefriheten är stark i Sverige och ett elakt omdöme om något du gjort är oftast tillåtet. Gränsen går där någon hotar dig, sprider nedsättande påståenden om dig, trakasserar dig upprepat eller sprider privata bilder och uppgifter.

Tabellen visar de brott som Polisen själv nämner som vanligast vid näthat, plus några som ofta blir aktuella. Kolumnen längst till höger visar vem som driver målet i domstol.

Vad som hänt	Brott	Lagrum	Vem driver målet
Hot om våld eller annat brott	Olaga hot	4 kap. 5 § BrB	Åklagare
Upprepade störande meddelanden	Ofredande	4 kap. 7 § BrB	Åklagare
Flera brott mot samma person över tid	Olaga förföljelse	4 kap. 4 b § BrB	Åklagare
Spridda nakenbilder eller uppgifter om sexualliv eller hälsa	Olaga integritetsintrång	4 kap. 6 c § BrB	Åklagare
Oönskade sexuella meddelanden eller nakenbilder	Sexuellt ofredande	6 kap. 10 § BrB	Åklagare
Hemlig filmning i till exempel bostad eller omklädningsrum	Kränkande fotografering	4 kap. 6 a § BrB	Åklagare
Falskt konto i ditt namn	Olovlig identitetsanvändning	4 kap. 6 b § BrB	Åklagare
Krav på pengar för att inte sprida bilder	Utpressning	9 kap. 4 § BrB	Åklagare
Rykten och nedsättande påståenden	Förtal	5 kap. 1 § BrB	Du själv, i vissa fall åklagare
Grova kränkningar riktade till dig	Förolämpning	5 kap. 3 § BrB	Du själv, i vissa fall åklagare
Hat mot en grupp för hudfärg, ursprung, tro eller sexuell läggning	Hets mot folkgrupp	16 kap. 8 § BrB	Åklagare

Förtal och förolämpning är speciella5 kap. 5 § BrB

Förtal och förolämpning hör inte under allmänt åtal som de flesta andra brott. Det betyder att polisen sällan utreder dem och att du som huvudregel själv får driva målet genom enskilt åtal i tingsrätten. För förtal får åklagaren ändå väcka åtal om du är under 18 år eller anger brottet till åtal, förutsatt att ett åtal behövs med hänsyn till allmänintresset. För förolämpning gäller det bara i vissa situationer, till exempel när kränkningen anspelar på hudfärg, ursprung, religion eller sexuell läggning. Enligt Polisen gäller undantagen oftast fall som rör sexualitet, rasism eller att någon pekas ut som grov brottsling, särskilt när det fått stor spridning.

Är den som kränkt dig under 15 år utreder inte polisen brottet. Ärendet går i stället till socialtjänsten. Det gör inte handlingen laglig och barnet kan bli skyldigt att betala skadestånd, där föräldrarna i vissa fall får stå för en del.

Dokument, penna, mobil och uppslagsbok på ett skrivbord

Så får du bort innehållet

En polisanmälan får sällan bort ett inlägg snabbt. Vill du att något ska försvinna är det plattformen, Google eller sajtens ägare du ska vända dig till, gärna samtidigt som du anmäler.

Rapportera till sajten eller appen

EU:s förordning om digitala tjänster, DSA, började gälla fullt ut i februari 2024. Den kräver att plattformar har ett enkelt sätt att anmäla olagligt innehåll. De måste också berätta hur de följer upp din anmälan och hur du överklagar om du får nej. I Sverige är Post- och telestyrelsen (PTS) samordnare för reglerna och kan utse så kallade betrodda anmälare vars anmälningar plattformarna måste prioritera.

Välj den kategori som passar bäst när du rapporterar, till exempel trakasserier, hot eller falskt konto. Skriv kort och sakligt varför innehållet är kränkande eller olagligt. Får du nej kan du ofta begära en ny granskning direkt i appen.

Få bort sökträffar från Google

Ligger det kränkande innehållet kvar på en sajt kan du be Google att ta bort sökträffen. Google har ett formulär för personligt innehåll där du som syns i innehållet kan begära borttagning av till exempel privata, känsliga eller sexuella bilder. Har sajtens ägare redan tagit bort sidan försvinner träffen så småningom av sig själv. Det går att påskynda med Googles verktyg för inaktuellt innehåll.

Nakenbilder och intima bilder

Här finns två gratis verktyg som fungerar på ett smart sätt. Du väljer bilden i din egen mobil och verktyget räknar fram ett digitalt fingeravtryck. Bara fingeravtrycket skickas iväg, aldrig själva bilden. Anslutna plattformar kan sedan hitta och stoppa kopior.

StopNCII.org är för bilder och filmer tagna när du var 18 år eller äldre.
Take It Down från amerikanska NCMEC är för bilder tagna innan du fyllde 18. Föräldrar kan använda det för sitt barns räkning. Vuxna kan använda det för bilder från tiden innan de fyllde 18.

Personsöktjänster som Ratsit och Mrkoll

Tjänster som Ratsit, Mrkoll, Hitta och Merinfo har utgivningsbevis och har länge hävdat att dataskyddsförordningen inte gäller dem. Den 9 juli 2026 slog EU-domstolen fast i mål C-199/24, om tjänsten Lexbase, att ett utgivningsbevis inte i sig undantar en verksamhet från GDPR. IMY granskar i dag fyra söktjänster med utgivningsbevis: Lexbase, Krimfup, Upplysning och Mrkoll. Tills granskningarna är klara går det oftast bara att dölja sig, tjänst för tjänst.

IMY tar inte bort något själv

Integritetsskyddsmyndigheten kan granska en publicering och besluta att den strider mot dataskyddsreglerna, men myndigheten kan inte själv plocka bort inlägg från nätet. Dataskyddsförordningen gäller inte heller rent privat användning av personuppgifter. Mycket av det som skrivs på nätet skyddas också av yttrandefriheten. IMY är därför bäst när en sajt eller ett företag hanterar dina uppgifter fel.

Person går igenom ett inlägg i mobilen med anteckningsbok bredvid

Polisanmälan: så går det till och vad som händer sedan

Polisen vill att du anmäler snabbt, även om du är osäker på om det är ett brott. Tiden spelar roll eftersom uppgifter hos nätoperatörer och plattformar inte sparas hur länge som helst. Det kostar inget att anmäla.

Du anmälerRing 114 14 eller gå till en polisstation. Ta med skärmdumpar, länkar och din bevislogg. Är du under 18 kan en förälder eller annan vuxen hjälpa dig.
Polisen bedömerPolisen avgör om det finns skäl att inleda en förundersökning. Vid förtal och förolämpning är det vanligt att ingen utredning startas, eftersom de som huvudregel inte hör under allmänt åtal.
UtredningInleds en förundersökning kan polisen begära ut uppgifter om vem som står bakom ett konto. Det är svårt när plattformen eller uppgifterna finns utomlands. Många ärenden läggs ner av den anledningen.
BeslutLäggs ärendet ner får du ett skriftligt besked. Är du inte nöjd kan du begära överprövning. Då granskar en åklagare beslutet.
Åtal eller eget åtalVäcks åtal kan du begära skadestånd i samma rättegång. Väcks inget åtal för förtal eller förolämpning kan du själv lämna in en stämningsansökan till tingsrätten.

Kan den som dömts inte betala skadeståndet kan du i vissa fall söka brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Kontakta Brottsofferjouren om du vill ha hjälp att komma vidare, det är gratis.

När det är ditt barn som blir utsatt

Barn berättar sällan direkt. Många skäms, särskilt om det gäller bilder de själva skickat. Andra är rädda för att mobilen ska tas ifrån dem. Polisens råd vid sextortion är tydligt: bli inte arg och straffa inte, visa förståelse och anmäl. Barnet har blivit utsatt för ett brott.

Händer kränkningarna mellan elever har skolan ett ansvar. Enligt 6 kap. skollagen ska skolan utreda och åtgärda kränkande behandling. Kravet gäller även nätet när det finns en koppling till skolan. Gör inte skolan tillräckligt kan du anmäla till Barn- och elevombudet, BEO, som finns hos Skolinspektionen. BEO utreder anmälningar och kan kräva skadestånd för elevens räkning.

Pappa lyssnar på sin tonårsdotter som håller en mobil vid köksbordet

Fem saker att säga till ditt barn

Du kommer inte att få skäll för att du berättar.
Vi sparar bevisen tillsammans innan vi blockerar något.
Vi betalar aldrig någon som hotar att sprida bilder.
Det som hänt är inte ditt fel, det är den som hotar som gör fel.
Du kan alltid prata med Bris på 116 111 om du inte vill prata med mig.

Skydda dig innan något händer

Du kan aldrig helt hindra någon från att skriva om dig, men du kan göra det svårare att kapa dina konton och hitta dina uppgifter. Det mesta tar några minuter.

Slå på tvåstegsverifiering på e-post och sociala medier.
Använd olika lösenord på olika tjänster, gärna med en lösenordshanterare.
Gör profiler privata och begränsa vem som får skicka meddelanden till dig.
Dölj ditt telefonnummer och din adress hos de vanligaste personsöktjänsterna.
Sök på ditt eget namn ibland, så att du märker tidigt om något dyker upp.

Kvinna använder mobil och dator med en säkerhetsnyckel på skrivbordet

Vanliga frågor

Måste jag veta vilket brott det är för att polisanmäla?

Nej, Polisen uppmanar alla att anmäla även när de är osäkra. Bedömningen av vilket brott det kan vara gör polisen.

Kan jag polisanmäla näthat på nätet?

Hot, hat och trakasserier på nätet anmäler du genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Polisens webbanmälan går inte att använda för de här brotten.

Är det förtal om det som sprids om mig är sant?

Det kan vara det. Den som sprider uppgiften går bara fri om det var försvarligt att lämna den och uppgiften var sann eller hade skälig grund. Ett sant men privat rykte som sprids för att skada kan fortfarande vara förtal. Det avgör till sist domstolen.

Kan polisen ta reda på vem som står bakom ett anonymt konto?

Ibland. Inleds en förundersökning kan polisen begära ut uppgifter från operatörer och plattformar, men ligger tjänsten utomlands är det svårare och tar längre tid.

Vad händer om den som kränkt mig är under 15 år?

Polisen utreder inte brottet. Ärendet lämnas till socialtjänsten. Handlingen är ändå inte laglig och barnet kan bli skyldigt att betala skadestånd.

Kan jag få skadestånd?

Ja, om någon döms för brottet kan du kräva kränkningsersättning. Vid förtal och förolämpning kan du väcka enskilt åtal och kräva skadestånd i samma mål. Spara allt som visar hur du påverkats.

Kan jag få bort ett inlägg utan att polisanmäla?

Rapportera inlägget till plattformen och be den som skrev det att ta bort det. Polisanmälan och borttagning är två olika spår som går att driva samtidigt. Plattformen behöver ingen polisanmälan för att agera. Är innehållet olagligt ska plattformen ta ställning till det enligt DSA. Bryter det mot plattformens egna regler räcker det.

Är Kränkt en myndighet?

Nej. Webbplatsen startades 2010 av Datainspektionen, som i dag heter Integritetsskyddsmyndigheten. I dag är Kränkt en oberoende guide som drivs av redaktionen. Vi kan inte ta bort innehåll åt dig eller ge juridisk rådgivning i enskilda fall.

Läs också

Källor