Kort svar
Polisanmäl på 114 14 eller på en polisstation så snart som möjligt, även om du är osäker på om det är ett brott. Säg direkt att du vill kräva skadestånd. Gäller det förtal eller förolämpning ska du också säga att du anger brottet till åtal. Lägger polisen ner ärendet kan du begära överprövning eller själv väcka enskilt åtal. Är gärningspersonen okänd eller kan inte betala kan du i vissa fall få brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.
Den här sidan förklarar vad som händer när du går vidare rättsligt efter en kränkning på nätet. Du får veta hur polisanmälan går till, varför förtal fungerar annorlunda än andra brott och hur du får ersättning. Den viktigaste regeln är enkel att komma ihåg: anmäl tidigt och spara allt.
Ersättningskollen: vilka vägar har du?
Svara på fyra frågor. Du får veta vilka vägar till ersättning som kan vara öppna och vilka tidsgränser du ska hålla koll på. Svaret är en vägledning, inte ett juridiskt besked.
1. Vad har du utsatts för?
2. Har du polisanmält?
3. Vet du vem som ligger bakom?
4. Är du under 18 år?
Är det jag varit med om ett brott?
Det behöver du inte veta för att anmäla. Polisen uppmanar alla som utsatts för hot och trakasserier på nätet att anmäla, även när de är osäkra. Samma lagar gäller på nätet som på andra ställen. De vanligaste brotten är olaga hot, ofredande, förtal, förolämpning, olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande.
Allt som känns kränkande är ändå inte brottsligt. Ett elakt omdöme om något du gjort skyddas oftast av yttrandefriheten. Gränsen passeras när någon hotar dig, sprider nedsättande påståenden om dig, trakasserar dig upprepat eller sprider privata bilder.
Polisanmälan steg för steg
Hot, hat och trakasserier på nätet kan inte anmälas via polisens webbformulär. Du ringer 114 14 eller går till en polisstation. Är du i fara ringer du 112.
- Förbered digSamla skärmdumpar, länkar, användarnamn och en bevislogg med datum. Ju mer konkret, desto lättare för polisen att bedöma.
- Berätta vad som hänt i tidsordningBeskriv varje händelse kort och sakligt. Säg om det pågått länge och om fler personer är inblandade.
- Säg att du vill kräva skadeståndBrottsoffermyndigheten rekommenderar att du säger det redan vid anmälan. Då kan åklagaren föra fram ditt krav om det blir rättegång.
- Ange brottet till åtal vid förtal och förolämpningAtt ange ett brott till åtal är inte samma sak som att anmäla det. Säg det uttryckligen och be att det skrivs in i anmälan.
- Spara ärendenumretDu får ett diarienummer för anmälan. Det behövs när du kompletterar, begär överprövning eller söker ersättning.
Vad händer efter anmälan?
- BedömningPolisen bedömer om det finns skäl att inleda en förundersökning. Vid förtal och förolämpning startas ofta ingen utredning, eftersom de som huvudregel inte hör under allmänt åtal.
- UtredningInleds en förundersökning kan polisen begära ut uppgifter från plattformar och operatörer. Det tar tid och är svårt när uppgifterna finns utomlands.
- Nedläggning eller åtalLäggs ärendet ner får du ett beslut. Är du inte nöjd kan du begära överprövning. Då granskar en åklagare beslutet.
- RättegångVäcks åtal kan du som målsägande kräva skadestånd i samma rättegång. Vid vissa brott har du rätt till ett eget juridiskt biträde, ett målsägandebiträde, som tingsrätten utser.
- Efter domenBetalar inte den dömda kan Kronofogden driva in skadeståndet. Saknar den dömda pengar kan du söka brottsskadeersättning.
Förtal och förolämpning: när du själv måste driva målet
Förtal och förolämpning skiljer sig från nästan alla andra brott. Enligt 5 kap. 5 § brottsbalken får de som huvudregel bara åtalas av den som drabbats. Åklagaren får driva ett förtalsmål om du är under 18 år eller anger brottet till åtal, men bara när ett åtal behövs med hänsyn till allmänintresset. För förolämpning gäller det bara i vissa situationer, bland annat när kränkningen anspelar på hudfärg, ursprung, religion eller sexuell läggning.
Enligt Polisen gäller undantagen oftast fall som rör sexualitet, rasism eller att någon pekas ut som grov brottsling, särskilt när det fått stor spridning. I övriga fall är det upp till dig.
Så väcker du enskilt åtal
Du lämnar in en skriftlig stämningsansökan till tingsrätten. Den ska enligt 47 kap. rättegångsbalken innehålla uppgifter om dig, om den du vill åtala och om brottet och omständigheterna. Kräv kränkningsersättning i samma ansökan. Har du angett brottet till åtal hos polisen och åklagaren valt att inte väcka åtal, bifogar du beskedet om det.
Ett enskilt åtal behandlas kostnadsmässigt ungefär som en tvist. Förlorar du kan du få betala både dina egna och motpartens rättegångskostnader. Kontakta ditt försäkringsbolag och fråga om rättsskyddet i hemförsäkringen täcker ärendet, villkoren skiljer sig mellan bolagen. Saknar du rättsskydd kan du ansöka om rättshjälp. Ett målsägandebiträde kan inte förordnas vid enskilt åtal.
Förtal och förolämpning preskriberas två år efter gärningen. Grovt förtal, som kan ge fängelse i upp till två år, preskriberas efter fem år. Vänta därför inte, ett enskilt åtal som lämnas in för sent avvisas.
Ersättning: skadestånd och brottsskadeersättning
Den som döms för ett brott mot dig kan bli skyldig att betala kränkningsersättning enligt skadeståndslagen. Nivåerna höjdes kraftigt genom nya regler den 1 juli 2022. Hur mycket det blir beror på brottet och omständigheterna, till exempel hur stor spridning något fått och hur länge det pågått. Skriv därför ner hur du påverkats: om du slutat gå till skolan eller jobbet, sökt vård eller inte kan sova.
Brottsskadeersättning är statens ersättning när den som begått brottet inte kan betala eller inte går att hitta. Den kan betalas även om gärningspersonen är okänd. Kraven är att brottet är polisanmält, att du medverkat i utredningen och att skadan inte ersätts av någon försäkring.
| Väg till ersättning | När den passar | Tidsgräns |
|---|---|---|
| Skadestånd i brottmålet | Åklagaren väcker åtal och gärningspersonen döms | Krävs under rättegången |
| Enskilt åtal med skadestånd | Förtal och förolämpning som åklagaren inte driver | Inom preskriptionstiden, två år för förtal |
| Brottsskadeersättning | Gärningspersonen kan inte betala eller är okänd | Tre år från dom, nedläggning eller brott. Barn till 21 års ålder |
Staten betalar brottsskadeersättning för kränkning vid brott som är ett angrepp mot din person, frihet eller frid, som olaga hot och ofredande. Det gäller även grovt förtal. För vanligt förtal och förolämpning betalar staten som regel inte.
Stöd under tiden
En rättsprocess kan ta lång tid och väcka mycket känslor. Du behöver inte gå igenom den ensam. Brottsofferjouren ger gratis stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga på 116 006. Lokala jourer kan följa med till förhör och rättegång. Barn och unga kan prata med Bris på 116 111. Vuxna med frågor om barn når Bris vuxentelefon på 077 150 50 50.
Vanliga frågor
Hur länge har jag på mig att polisanmäla?
Det beror på brottet. Förtal och förolämpning preskriberas efter två år, grovare brott efter längre tid. Anmäl så tidigt som möjligt, eftersom bevis och uppgifter hos plattformar kan försvinna.
Kostar det något att polisanmäla?
Nej. Det kostar inget att polisanmäla eller att söka brottsskadeersättning. Kostnader kan uppstå först om du själv driver ett enskilt åtal.
Vad betyder att ange brottet till åtal?
Du talar om för polis och åklagare att du vill att brottet ska åtalas. Vid förtal och förolämpning är det ett krav för att åklagaren ska kunna driva målet och en vanlig polisanmälan räcker inte för det.
Kan jag få ersättning om ingen hittas?
Ja, i vissa fall kan brottsskadeersättning betalas även när gärningspersonen är okänd, om brottet är polisanmält och har inneburit en allvarlig kränkning. Vanligt förtal och förolämpning ger som regel inte brottsskadeersättning. Grovt förtal kan göra det. Ange därför alltid brottet till åtal och be polisen pröva om förtalet är grovt.
Måste jag ha en advokat?
Inte för att polisanmäla. Vid vissa brott utser tingsrätten ett målsägandebiträde åt dig utan kostnad. Driver du ett enskilt åtal är det klokt att ta hjälp av en jurist. Rättsskydd i hemförsäkringen eller rättshjälp kan då täcka en del av kostnaden.
Vad händer om den som kränkt mig är under 15 år?
Polisen utreder inte brottet, ärendet går till socialtjänsten. Barnet kan ändå bli skyldigt att betala skadestånd.