Är du i fara just nu? Ring 112 Polisen 114 14 Brottsofferjouren 116 006 Bris 116 111

Skydda dig på nätet: konton, synlighet och utpressning

Kort svar

Slå på tvåstegsverifiering på e-post och sociala medier, använd unika lösenord och stäng av platsdelning. Gör kontona privata, filtrera bort ord du inte vill se och dölj dig hos personsöktjänster som Ratsit och Mrkoll. Blir du ändå utsatt för utpressning med bilder ska du inte betala, utan sluta svara, spara bevis och polisanmäla.

Varannan person har någon gång upplevt sig kränkt på nätet enligt Brottsoffermyndighetens undersökning från 2025. Bland 16 till 25 år hade 64 procent utsatts för kränkningar med diskriminerande inslag. Du kan inte styra vad andra skriver, men du kan göra det mycket svårare att kapa dina konton, hitta din adress och nå dig med hat. Börja med säkerhetskollen här nedanför.

Säkerhetskollen: hur väl skyddad är du?

Bocka för det du redan har gjort. Du får ett resultat och en lista med det som återstår, i den ordning det gör mest nytta.

Lås dina konton

Ett kapat konto är ett av de värsta sätten att bli kränkt på. Den som tar över din profil kan skriva i ditt namn, lura dina vänner och komma åt privata meddelanden och bilder. Nästan alla kapningar börjar med ett läckt eller gissat lösenord eller en falsk inloggningssida.

  1. Börja med e-postenE-posten är nyckeln till alla andra konton, eftersom lösenord återställs via den. Skydda den först.
  2. Slå på tvåstegsverifieringVälj en autentiseringsapp, en passkey eller en säkerhetsnyckel. Sms är bättre än inget men går att kapa.
  3. Använd unika lösenordEn lösenordshanterare skapar och kommer ihåg dem åt dig. Då räcker inte ett läckt lösenord för att komma åt fler konton.
  4. Kontrollera återställningsuppgifternaSe till att telefonnummer och reserv-e-post är dina egna och aktuella.
  5. Logga ut okända enheterI säkerhetsinställningarna ser du var kontot är inloggat. Logga ut allt du inte känner igen.

Ingen seriös tjänst ber dig om din kod för tvåstegsverifiering i ett meddelande. Får du en sådan förfrågan, även från en vän, är det nästan alltid ett kapningsförsök.

Bestäm vem som ser vad

Ju mindre som är offentligt om dig, desto mindre finns att använda mot dig. Det gäller bilder på din bostad, din skola eller arbetsplats och vilka tider du brukar vara på olika ställen.

  • Privata konton. Låt bara personer du godkänt se dina inlägg och berättelser.
  • Taggning. Kräv att du godkänner taggar innan de syns på din profil.
  • Plats. Stäng av platsdelning. I Snapchat heter läget spökläge. Lägg ut bilder från en plats först när du har lämnat den.
  • Gamla inlägg. De flesta appar låter dig arkivera eller begränsa äldre inlägg på en gång.
  • Bilder på barn. Lägg inte ut bilder där skolans namn, adress eller kläder med namn syns.

Filtrera bort hat innan du ser det

Alla stora appar har verktyg som stoppar kränkande kommentarer innan de når dig. På Instagram heter funktionerna Dolda ord och Begränsa. Med Begränsa ser bara personen själv sina kommentarer, utan att veta om det. TikTok, YouTube och Facebook har liknande filter där du lägger in egna ord och emojier.

Spara bevis innan du blockerar någon. När du blockerar kan du förlora tillgången till konversationen. Ta skärmdumpar med användarnamn och tid först, rapportera kontot och blockera sedan.

Hand ansluter en säkerhetsnyckel till en bärbar dator

Gör dig svårare att hitta

Den som vill trakassera dig utanför nätet behöver din adress. I Sverige finns den ofta några klick bort via personsöktjänster som hämtar uppgifter från folkbokföringen.

  1. Dölj dig hos personsöktjänsternaRatsit, Mrkoll, Hitta, Merinfo och Eniro låter dig dölja adress och telefonnummer, oftast med BankID.
  2. Be Google ta bort kontaktuppgifterGoogle tar bort sökträffar som visar din adress, ditt telefonnummer eller din e-post.
  3. Ansök om sekretessmarkering vid hotRiskerar du att utsättas för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier kan Skatteverket markera dina uppgifter i folkbokföringen. En tillfällig markering registreras oftast när ansökan kommer in.

Sextortion och utpressning med bilder

Betala inte

Polisens viktigaste råd vid sextortion är att inte betala. Den som betalar får ofta nya krav och vet ändå aldrig vad som händer med bilden. Sluta svara, spara bevis och polisanmäl.

Sextortion betyder att någon lurar dig att skicka nakenbilder och sedan hotar att sprida dem om du inte betalar. Det börjar ofta som ett vanligt samtal med en profil som verkar vara i din ålder. Polisen har sett en kraftig ökning av fall där unga utsätts. Många av dem är pojkar.

  1. Sluta svaraAvbryt kontakten men radera inte konversationen.
  2. Spara bevisSkärmdumpa profilen, meddelandena och eventuella betalningsuppgifter de skickat.
  3. Stoppa bildenAnvänd StopNCII om du var 18 år eller äldre när bilden togs, annars Take It Down.
  4. PolisanmälRing 114 14. Har du redan betalat, kontakta också din bank direkt.
  5. Prata med någonDet är inte ditt fel. Bris finns på 116 111 för dig under 18 och Brottsofferjouren på 116 006.

Deepfakes och AI-bilder

Det går i dag att skapa falska nakenbilder av vem som helst med en vanlig bild som underlag. Sverige har ingen särskild paragraf för sexuella deepfakes på vuxna. Spridningen kan ändå vara förtal, ofredande eller sexuellt ofredande beroende på hur den går till. AI-skapade sexuella bilder på barn kan vara barnpornografibrott.

Google tar bort falska sexuella bilder ur sökresultaten och de stora plattformarna förbjuder dem. Rapportera bilden, använd StopNCII eller Take It Down och polisanmäl. Att begränsa vem som kan se och ladda ner dina bilder minskar risken, men det går inte att skydda sig helt.

Om det redan har hänt: de första dygnen

  1. Första timmenÄr du i fara ringer du 112. Spara skärmdumpar och länkar. Byt lösenord och logga ut okända enheter om ett konto är kapat.
  2. Första dagenRapportera innehållet i appen. Berätta för någon du litar på. Polisanmäl hot, utpressning och spridda bilder.
  3. Första veckanBegär att Google tar bort sökträffar. Dölj dig hos personsöktjänster. Kontakta skolan eller arbetsgivaren om det påverkar dig där.
  4. EfteråtFölj upp dina rapporter och anmälningar. Ta hjälp av stöd om du mår dåligt, det är vanligt att må sämre efter näthat.

Nästan var tredje person som utsatts för hot eller trakasserier på nätet säger att de mått sämre efteråt, visar Brottsoffermyndighetens undersökning. Brottsofferjouren ger gratis stöd på 116 006 och Bris finns för dig under 18 år på 116 111.

Vanliga frågor

Räcker det att ha ett privat konto?

Nej, men det hjälper mycket. Den som redan följer dig kan fortfarande ta skärmdumpar och sprida dem. Välj därför noga vilka du godkänner.

Är sms-koder säkra nog för tvåstegsverifiering?

Det är mycket bättre än bara lösenord. En autentiseringsapp, en passkey eller en säkerhetsnyckel är ändå säkrare, eftersom sms kan fångas upp om någon tar över ditt telefonnummer.

Ska jag blockera den som trakasserar mig?

Ja, men spara bevis först. Efter en blockering kan konversationen försvinna. Rapportera kontot innan du blockerar så att plattformen kan granska det.

Hur vet jag om mitt konto är kapat?

Tecken är att du blir utloggad, att lösenordet inte fungerar, att du får mejl om ändrad e-post eller att vänner får meddelanden du inte skrivit. Börja med att återställa lösenordet via e-posten och slå på tvåstegsverifiering.

Kan någon hitta min adress via en bild?

Ja. Bilder kan innehålla platsdata och det som syns i bakgrunden kan avslöja var du bor. Stäng av plats i kameran och tänk på vad som syns i bild.

Alla guider om att skydda dig

Fler guider i den här avdelningen kommer snart.

Du behöver inte hantera det här ensam

Lämna sidan snabbt Esc två gånger