Olovlig identitetsanvändning: falska konton, id-kapning och straff

Ett falskt Instagramkonto med dina bilder, en sexannons med ditt nummer eller fakturor för varor du aldrig beställt. Sedan 2016 är det ett eget brott att använda någon annans identitet på det sättet. Redaktionen går igenom vad som krävs, vilka ersättningar som betalats ut och vad du gör de första timmarna. Testet visar vilket brott det kan vara och vilka spärrar du bör lägga.

Vad är olovlig identitetsanvändning?

Brottet infördes 1 juli 2016. Tre saker ska vara uppfyllda.

• Identitetsuppgifter: uppgifter som pekar ut just dig, som namn tillsammans med bild, personnummer, adress, telefonnummer eller BankID. Lagen skyddar levande personer.
• Utger sig för att vara dig: personen ska framträda som du, inte bara prata om dig. Ett konto som heter ditt namn och har dina bilder är det typiska exemplet.
• Skada eller olägenhet: skada är ekonomisk, olägenhet är till exempel obehag, utsatthet eller att du får lägga tid på att reda ut saken. Enligt förarbetena kan redan ett falskt konto i ditt namn ge en sådan olägenhet.

Satir och uppenbara parodikonton faller normalt utanför, eftersom ingen tror att det är du. Att använda någons bild utan lov kan i stället strida mot upphovsrätten eller dataskyddsreglerna.

Testa: vad har hänt och vad gör du först?

Exempel och ersättningar

Brottsoffermyndighetens referat visar vad som räknats som en allvarlig kränkning och hur mycket som betalats ut. Ersättningen för kränkning ligger oftast på 5 000 kronor, men blir högre när identitetsanvändningen pågått länge eller fått allvarliga följder.

1. 0 kronorNågon ansökte om ett lån i en kvinnas namn. I ett annat fall handlade någon på nätet med en kvinnas uppgifter. Ingen gärningsperson hittades och olägenheten ansågs inte tillräckligt allvarlig för ersättning.
2. 5 000 kronorEn man beställde varor på nätet i en kvinnas namn vid fyra tillfällen. Hon fick spärra sitt personnummer och lägga mycket tid på samtal med kreditupplysningsföretag och butiker. Hovrätten dömde mannen.
3. 5 000 kronorNågon skapade en sexdejtingprofil med en kvinnas namn, bild och kontaktuppgifter. Under flera dagar fick hon mängder av meddelanden, samtal och bilder från okända män.
4. 10 000 kronorNågon skapade profiler på dejtingsajter och Facebook med en kvinnas uppgifter, lade upp nakenbilder där hennes ansikte syntes och kallade henne eskort. Myndigheten bedömde det som både olaga integritetsintrång och olovlig identitetsanvändning.
5. 10 000 kronorEn son skapade ett falskt BankID i sin pappas namn och tog lån och krediter under nästan två år. Pappan fick stora skulder och tvingades lägga mycket tid på borgenärer och Kronofogden.
6. 15 000 kronorEn kvinna skapade konton i sitt ex namn, skickade hotfulla meddelanden som om det var han och polisanmälde honom för hot hon själv hittat på. Hovrätten dömde henne för olovlig identitetsanvändning och falsk tillvitelse. Domstolen pekade på risken att mannens kontakt med barnen skulle påverkas.

Högsta domstolen har prövat brottet som en del av olaga förföljelse. I NJA 2020 s. 216 hade en man efter en separation bland annat beställt en stor mängd kataloger i sitt ex namn och skickat stora mängder sms. Påföljden blev villkorlig dom med 180 timmars samhällstjänst.

När någon tar lån i ditt namn

Lån, krediter och köp på faktura i ditt namn är i regel bedrägeri, ofta i kombination med olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning. Bedrägeri hör under allmänt åtal. I ett mål som Högsta domstolen prövade 2023 hade en man använt sin dåvarande sambos personuppgifter och BankID för att ta lån via nätet. Han var dömd för fem fall av grovt bedrägeri medelst olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning, tillsammans med en rad andra brott.

1. Första timmenKontakta din bank. Spärra BankID och kort och be banken stoppa pågående utbetalningar.
2. Samma dagRing UC eller ett annat kreditupplysningsföretag och begär bedrägerispärr. Den gäller direkt hos UC, Dun & Bradstreet, Creditsafe, Decidas och Syna i två veckor.
3. Samma dagPolisanmäl genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Spara diarienumret.
4. Inom två veckorSkicka en kopia av polisanmälan och ett undertecknat brev till kreditupplysningsföretaget. Då förlängs spärren till fem år.
5. LöpandeBestrid varje faktura och inkassokrav skriftligt. Kontrollera hos Svensk Adressändring att ingen eftersändning av din post har gjorts. Svara alltid Kronofogden inom tidsfristen.

När någon har gjort ett falskt konto

Spara bevisen innan du anmäler kontot, eftersom det kan försvinna när plattformen agerar. Skärmdumpa profilen, användarnamnet och länken. Be vänner som fått meddelanden att spara dem. Anmäl sedan kontot som ett konto som utger sig för att vara dig. Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat och X har alla den funktionen. De kan be dig styrka din identitet.

Polisanmäl och ange olovlig identitetsanvändning till åtal. Enligt 4 kap. 11 § brottsbalken får åklagaren annars bara åtala om det är påkallat från allmän synpunkt. Vet du vem som ligger bakom, berätta det och varför. Polisen kan begära ut uppgifter från plattformarna, men det tar tid och lyckas inte alltid.

Vanliga frågor