Polisanmälan vid näthat: så anmäler du och vad du ska säga

En polisanmälan är oftast det första steget för att få stopp på kränkningar och få ersättning. Många anmälningar om näthat läggs ner för att något viktigt saknas, till exempel bevis, en angivelse eller ett skadeståndsyrkande. Redaktionen går igenom hur du anmäler, vilka meningar du ska säga, vad som händer sedan och hur du följer ditt ärende. Med verktyget förbereder du anmälan och får en egen checklista att ha framför dig när du ringer.

Var anmäler du näthat?

Polisens e-tjänst för anmälan gäller bara vissa brott, som stöld, inbrott, kortbedrägeri, parkeringsskada och skadegörelse. Hot, våldsbrott, sexualbrott och näthat anmäler du genom att ringa eller besöka en polisstation. Din anmälan hanteras på samma sätt oavsett vilken väg du väljer. Ett telefonsamtal ger inte högre prioritet.

Gör anmälan så snart du kan. Polisen skriver själv att en tidig anmälan gör det lättare att säkra bevis. Väntar du riskerar du också att preskriptionstiden löper ut.

Förbered din anmälan

Svara på frågorna så får du en checklista med vad du ska ha med dig, vilka meningar du ska säga och hur lång tid du har på dig. Inget av det du väljer sparas eller skickas någonstans.

Det här ska du ha med dig

De enda uppgifter polisen måste få är ditt personnummer och vad som hänt och när. Ju mer du kan lämna, desto lättare blir det att utreda. En förundersökning inleds bara om det finns möjligheter att klara upp brottet. Där väger bevisen tungt.

• Skärmdumpar av inlägg, kommentarer och meddelanden där avsändare, datum och tid syns.
• Länkar till inläggen och till profilen eller kontot som skrivit dem.
• Utskrifter på papper. Polisen råder dig att spara bevisen både digitalt och på papper.
• Namn på någon som sett originalet på skärmen och kan intyga vad som stod där.
• En lista med datum, om det gäller flera händelser under en längre tid.
• Det du vet om gärningspersonen och om hen kan ha tillgång till vapen.

Tre saker att säga när du anmäler

Den som tar emot anmälan frågar inte alltid om allt. Tre uppgifter påverkar vad som kan hända med ärendet, så säg dem själv.

1. AngivelseFör flera brott på nätet får åklagaren bara åtala om du anger brottet till åtal. Det gäller enligt 4 kap. 11 § brottsbalken olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, olovlig identitetsanvändning och ofredande som inte skett på allmän plats. Säg orden: jag anger brottet till åtal.
2. SkadeståndSäg att du vill ha skadestånd och att du vill att åklagaren för din talan. Åklagaren ska då ta med ditt krav i rättegången om det kan ske utan olägenhet. Du behöver inte veta beloppet än.
3. SkyddFråga om kontaktförbud om du känner personen. Fråga också om målsägandebiträde vid hot, ofredande och spridda bilder. Har du eller behöver du skyddade personuppgifter, säg det direkt.

För brotten i 4 kap. kan åklagaren åtala utan angivelse om åtal är påkallat från allmän synpunkt, men räkna inte med det. Utan angivelse lägger polisen ofta ner anmälan direkt. Har du glömt att ange brottet kan du ringa 114 14 och komplettera.

Vad händer efter anmälan?

1. Samma dagAnmälan registreras och får ett diarienummer. Polisen ska informera dig om vilket stöd och vilken hjälp du kan få.
2. Inom 10 arbetsdagarDu får en kopia på anmälan. Har du en digital brevlåda kommer den dit, tidigast efter 48 timmar. Diarienumret står högst upp till höger.
3. BeslutPolisen eller en åklagare beslutar om en förundersökning ska inledas. Det görs bara om det finns möjligheter att klara upp brottet.
4. UtredningPolisen kan höra dig, vittnen och den misstänkte. Vid näthat kan polisen begära uppgifter från operatörer och plattformar för att ta reda på vem som står bakom ett konto.
5. Nedläggning eller åtalLäggs utredningen ner får du ett skriftligt besked. Väcks åtal kallas du till rättegång, där ditt skadeståndskrav prövas.

Logga in på polisens Mina sidor för att se status i ärendet. Funktionen byggs fortfarande ut och visar bara vissa ärenden. Vill du ändra något, lägga till nya händelser eller vittnen ringer du 114 14 och uppger diarienumret.

Om personen är anonym eller under 15 år

Du kan anmäla även om du inte vet vem som ligger bakom. Lämna alla användarnamn, e-postadresser och telefonnummer som kontot använt. Polisen kan försöka spåra kontot genom att begära uppgifter från plattformen och sedan från operatören bakom en IP-adress. Det lyckas inte alltid, särskilt när plattformen finns utomlands, men utan en anmälan görs inget försök alls.

Är den som kränkt dig under 15 år kan hen inte dömas för brott. Polisen kan ändå utreda vad som hänt. Socialtjänsten kopplas också in. Anmäl ändå. Barnet kan bli skyldigt att betala skadestånd. Anmälan behövs också om du senare vill ansöka om brottsskadeersättning.

Stöd under processen

Brottsofferjouren ger stöd till dig som utsatts för brott, även om du inte har anmält. Stödlinjen nås på 116 006. Du kan vara anonym när du ringer. En stödperson kan följa med på förhör och rättegång.

Vid hot, ofredande, integritetsintrång och andra brott enligt 4 kap. brottsbalken med fängelse i straffskalan kan domstolen utse ett målsägandebiträde. Det är en jurist som hjälper dig genom utredningen och rättegången och för ditt skadeståndskrav. Staten betalar. Biträdet förordnas när en förundersökning har inletts. Du kan själv begära det.

Vanliga frågor