Få bort kränkande innehåll från nätet: inlägg, bilder, sökträffar och personuppgifter

Det finns ingen knapp som raderar något från hela internet. Det finns däremot en tydlig ordning som brukar fungera. För varje typ av sajt finns också en egen väg. Den här guiden går igenom alla vägar, från ett elakt inlägg i en app till en nakenbild som sprids, en gammal dom på Lexbase och en artikel i en lokaltidning.

Borttagningsguiden: var ska du börja?

Svara på tre frågor så får du stegen i rätt ordning för just ditt fall. Inget du väljer sparas eller skickas någonstans.

Ordningen som fungerar bäst

De flesta som vill få bort något börjar med det som känns mest akut. Ofta är det sökträffen eller att polisanmäla. Det som får saker att försvinna är att ta det i en viss ordning.

1. Spara bevisSkärmdumpa med datum, användarnamn och adressfält synligt. Kopiera länkarna till en lista. När innehållet väl är borta kan du inte visa vad som stod där.
2. Gå till källanRapportera i appen eller kontakta den som driver sajten. Det är bara källan som kan radera själva innehållet.
3. Ta bort sökträffenBegär samtidigt att Google tar bort träffen. Den delen går ofta fortare och gör innehållet svårt att hitta även om sidan ligger kvar en tid.
4. Leta efter kopiorSök på ditt namn, dina användarnamn och gör en omvänd bildsökning med Google Lens eller TinEye. Kopior och arkiv kräver egna begäranden.
5. Polisanmäl om det är ett brottEn polisanmälan får sällan bort något snabbt. Den behövs ändå för skadestånd och ersättning och ger tyngd åt dina begäranden.
6. Följ upp och eskaleraSkriv upp datum för varje begäran. Får du nej eller inget svar tar du nästa instans för just den vägen.

Sociala medier och appar

Facebook, Instagram, TikTok, Snapchat och de andra stora tjänsterna har var sin rapportfunktion. Sedan februari 2024 gäller EU:s förordning om digitala tjänster, DSA, fullt ut för dem. Förordningen ställer krav på hur de hanterar din anmälan. Den ger dig tre rättigheter som många inte känner till.

• Du har rätt att få veta vad plattformen beslutat och varför.
• Du har rätt att överklaga beslutet internt, direkt i appen.
• Du har rätt att vända dig till ett certifierat tvistlösningsorgan om du fortfarande får nej, till exempel Appeals Centre Europe.

Rapportera inlägget och inte bara kontot, om det är ett enskilt inlägg som är problemet. Är det ett falskt konto eller ett konto som bara finns för att hänga ut dig rapporterar du kontot. Exakt var knapparna finns skiljer sig mellan apparna och förändras ofta, därför har vi en egen guide app för app.

Google och andra sökmotorer

En sökmotor kan inte radera något från en annan sajt. Den kan däremot sluta visa sidan när någon söker på ditt namn. För de flesta är det den viktigaste delen. Det finns två helt olika vägar och det lönar sig att välja rätt.

Googles egna regler för personligt innehåll

Google tar bort vissa typer av innehåll ur sökresultaten oavsett vad sajten tycker. Du använder formuläret för personligt innehåll och väljer den typ som passar:

• Kontaktuppgifter som adress, telefonnummer och e-postadress.
• Doxning, där personuppgifter visas tillsammans med hot, uppmaningar att trakassera dig eller en stor samling uppgifter om dig utan legitimt syfte.
• Nakenbilder och intima bilder som spridits utan samtycke, även falska bilder.
• Bilder på personer under 18, om inte bilden har nyhetsvärde.
• Sidor om dig på sajter som tar betalt för att ta bort innehåll.

Rätten att bli bortglömd

Är det något annat, som en gammal artikel eller ett inlägg som inte faller under Googles regler, kan du begära borttagning enligt EU:s dataskyddsregler. Den rätten gäller sökningar på ditt namn. Google gör då en bedömning av om allmänheten har ett berättigat intresse av uppgifterna, till exempel om de rör brott, tjänstefel eller ditt offentliga uppdrag.

IMY kan begära att en sökmotor tar bort träffar som syns när någon söker på ditt namn. Först måste du själv ha bett sökmotorn och fått nej. Visar sökmotorn inte att allmänhetens intresse väger tyngre kan IMY beordra borttagning. Bing och andra sökmotorer har egna formulär för samma EU-regler, så gör en begäran hos var och en.

Nakenbilder och intima bilder

Att sprida en nakenbild eller en bild från en sexuell situation utan samtycke kan vara olaga integritetsintrång. Brottet står i 4 kap. 6 c § brottsbalken och kan ge fängelse i upp till två år. Är bilden på någon under 18 är det också barnpornografibrott att sprida eller ha den.

Två gratis verktyg stoppar kopior utan att du behöver skicka bilden till någon. Du väljer bilden i din egen mobil och verktyget räknar fram ett digitalt fingeravtryck. Bara fingeravtrycket skickas och anslutna plattformar kan sedan känna igen och stoppa samma bild.

Rapportera också bilden där den ligger och använd Googles formulär för intima bilder. Ett fingeravtryck stoppar nya uppladdningar på anslutna tjänster men tar inte bort det som redan ligger på en sajt som inte är ansluten.

Personsöktjänster: Ratsit, Mrkoll, Hitta och Lexbase

Tjänster som Ratsit, Mrkoll, Hitta, Merinfo, Eniro och Upplysning visar adress, ålder, telefonnummer och ibland domar. De har utgivningsbevis från Mediemyndigheten och har länge hävdat att dataskyddsförordningen inte gäller dem. Lexbase och Krimfup samlar domar och förundersökningar.

Så gör du i dag

1. Dölj dig med BankIDDe flesta tjänster har en sida där du kan dölja dina uppgifter. På vissa gäller det bara en tid, så kontrollera igen efter några månader.
2. Begär radering skriftligtSkicka en begäran enligt artikel 17 i GDPR och hänvisa till domen i mål C-199/24. Spara kopian och datumet.
3. Klaga hos IMY om du får nejIMY granskar redan Mrkoll, Upplysning, Lexbase och Krimfup. Medan de granskningarna pågår utreder myndigheten inte enskilda klagomål i samma frågor, men andra tjänster kan du klaga på.
4. Ansök om sekretessmarkering vid hotRiskerar du att utsättas för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier kan du ansöka hos Skatteverket. En tillfällig markering registreras oftast direkt när ansökan kommer in.

Skriv inte ut ditt personnummer i mejlet om tjänsten inte kräver det för att hitta rätt person. Svaret ska enligt GDPR som huvudregel komma inom en månad.

Forum, bloggar och andra webbplatser

På mindre sajter är det ägaren som bestämmer. Leta efter en rapportknapp, en moderator eller en kontaktsida och länka till exakt rätt sida. Beskriv kort vad som är fel och vad du vill ska hända.

Svarar inte ägaren kan du vända dig till webbhotellet som lagrar sajten. Enligt DSA måste även sådana tjänster ha ett sätt att ta emot anmälningar om olagligt innehåll. Ligger sajten utanför EU och ägaren är okänd återstår ofta bara att ta bort sökträffen och polisanmäla.

Artiklar i tidningar och nyhetsmedier

En tidning, en radiokanal eller en nyhetssajt med ansvarig utgivare omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. GDPR gäller då i stort sett inte för det journalistiska innehållet. Vägen går i stället via redaktionen och det medieetiska systemet. Det är frivilligt men omfattar bland annat tidningar, tidskrifter, SVT, SR, UR och TV4.

1. Skriv till redaktionenBe om rättelse, att ditt namn eller din bild tas bort eller att artikeln avpubliceras. Många redaktioner har rutiner för att se över gamla artiklar.
2. Anmäl till MedieombudsmannenAnmälan är gratis och ska komma in inom tre månader från publiceringen. Den som publiceringen gäller måste ge skriftligt samtycke för att det ska kunna leda till kritik.
3. Överklaga till Mediernas EtiknämndGäller saken dig själv kan du överklaga Medieombudsmannens beslut inom en månad.

Medieombudsmannen kan inte tvinga fram en avpublicering. Klander från Mediernas Etiknämnd väger ändå tungt och många redaktioner rättar sig efter det. Är artikeln flera år gammal kan rätten att bli bortglömd hos Google vara en snabbare väg.

Kopior, arkiv och gamla sökträffar

Även när källan raderat något kan det finnas kvar på andra ställen. Gå igenom de här tre i tur och ordning.

• Gamla sökträffar. Google uppdaterar sitt index av sig själv, men med verktyget för inaktuellt innehåll kan du be om en snabbare uppdatering när sidan redan är borta.
• Wayback Machine. Internet Archive sparar kopior av webbsidor. Du begär borttagning genom att mejla info@archive.org med länkarna och skälet.
• Omvänd bildsökning. Ladda upp en egen kopia av bilden i Google Lens eller TinEye för att hitta sajter där den publicerats igen. Gäller det en nakenbild på någon under 18 ska du inte göra så, kontakta polisen i stället.

När du får nej: nästa instans för varje väg

Integritetsskyddsmyndigheten raderar aldrig något själv. Myndigheten kan granska en publicering, kritisera den och förelägga företaget att rätta sig. IMY:s telefonnummer för frågor är 08-657 61 00.

Vanliga frågor

Alla guider om att få bort innehåll