Olaga hot: vad räknas som hot, straff och anmälan

Hot hör till de brott på nätet som polisen utreder utan att du behöver ange dem till åtal. Straffen skärptes 2023. Redaktionen går igenom vad som räknas som hot, när det blir grovt, vad Högsta domstolen sagt om hot via tredje person och sociala medier och hur du säkrar din trygghet och dina bevis. Testet visar vilket brott det kan vara när någon hotar dig.

Vad är olaga hot?

Tre saker ska finnas med. Hotet ska gälla ett brott som inte är bagatellartat. Det ska typiskt sett kunna väcka allvarlig rädsla hos den som hotas. Och det ska nå den hotade, direkt eller via någon annan.

Hotet kan gälla dig själv eller någon annan, till exempel ditt barn eller din partner. Det kan gälla din kropp, din egendom, din frihet eller din frid. Det kan vara uttalat, förtäckt eller utan ord alls, som att lyfta ett vapen.

Vad räknas som hot?

Högsta domstolen sammanfattade reglerna i en dom den 22 maj 2025 (B 5190-24). Bedömningen görs utifrån den hotades perspektiv och omständigheterna. Domstolen ser på vad som hotas, hur starkt hotet är uttryckt, vem som hotar och hur, vad personen i övrigt gjort och vad du vet om hen sedan tidigare.

• Du behöver inte ha blivit rädd. Det räcker att hotet typiskt sett kan väcka allvarlig rädsla.
• Tar du inte hotet på allvar alls är det däremot inte olaga hot, eftersom det då inte är ägnat att skrämma just dig.
• Om personen tänkte genomföra hotet saknar betydelse för om brottet är begånget. Det kan påverka straffet.
• Hotet ska riktas mot bestämda personer. En grupp räcker, men inte en anonym allmänhet.
• Uppenbart bagatellartade hot är inte straffbara.

Hot om något som i sig är lagligt är inget olaga hot. Att säga att man tänker polisanmäla dig, stämma dig eller säga upp ett avtal är inte hot om brott, även om det känns hotfullt. Att hota med att sprida dina nakenbilder är däremot hot om ett brott. Själva spridningen vore olaga integritetsintrång.

Testa: vilket brott är det?

Hot på nätet

Ett hot i ett sms, ett DM, en kommentar eller ett röstmeddelande bedöms som vilket hot som helst. Högsta domstolen har slagit fast att även hot som sprids i sociala medier mot en större grupp kan vara olaga hot. I NJA 2020 s. 510 hade en elev via sociala medier hotat med en masskjutning på sin gymnasieskola en viss dag. Hotet riktade sig mot omkring 2 500 personer och bedömdes som olaga hot, eftersom de som gick eller arbetade på skolan hade anledning att känna att det gällde just dem.

Hot behöver inte heller skickas direkt till dig. I 2025 års dom hade en kvinna i ett samtal med en pappa sagt att hon hade fyra personer som kunde skada hans dotter. Hon visste också var dottern bodde och när hon brukade springa. Pappan berättade det för dottern. Högsta domstolen dömde kvinnan för olaga hot till 60 dagsböter. Det räcker att den som hotar inser att det är stor risk att hotet når den hotade och är likgiltig inför det, till exempel när hotet framförs till en anhörig eller en vän.

När blir olaga hot grovt?

Högsta domstolen gick igenom gränsen i en dom den 31 maj 2024 (B 406-24). Hotet ska vara särskilt allvarligt med hänsyn till vad som hotas och hur akut det framstår. Exempel är hot som påtagligt förstärks med vapen, sprängämnen eller en vapenattrapp. Detsamma gäller hot som anspelar på ett våldskapital, det vill säga ett kriminellt nätverks förmåga och beredskap att använda grovt våld.

Gärningen kan också vara grov för att den är särskilt hänsynslös eller farlig. Det gäller till exempel när den hotade är försvarslös, beroende av gärningspersonen eller i underläge mot flera. Hot om grovt våld mot ett barn eller en närstående hör hit, liksom hot som kan påverka samhällets funktioner.

I 2024 års mål hade en man riktat en igångsatt vinkelslip mot en polis och hotat att skära av hans hals. Hotet var allvarligt, men mannen gjorde inget utfall och höll avstånd. Polisen kunde också lätt dra sig undan. Högsta domstolen bedömde därför brottet som olaga hot av normalgraden. Mannen dömdes ändå till fängelse i tio månader, för hotet och ett cykelstöldförsök, eftersom han återföll i brott.

Hot som också är andra brott

1. Olaga tvångHotar någon med brott för att tvinga dig att göra, tåla eller låta bli något, kan det vara olaga tvång enligt 4 kap. 4 §. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.
2. UtpressningGäller tvånget pengar eller annan vinning, till exempel krav på betalning för att inte sprida bilder, kan det vara utpressning enligt 9 kap. 4 §. Straffet är fängelse i högst tre år.
3. Övergrepp i rättssakHot om våld för att du har anmält, fört talan eller vittnat är övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 §. Detsamma gäller hot för att hindra dig från att göra det.
4. Hot mot tjänstemanHot om brott mot en tjänsteman i tjänsten, till exempel en polis eller handläggare, är våld eller hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 §. Straffet är böter eller fängelse i högst tre år. Lagtexten kräver inte att hotet ska kunna väcka allvarlig rädsla.
5. Olaga förföljelseUpprepade hot, ofta tillsammans med ofredanden och andra brott, kan bli olaga förföljelse eller grov fridskränkning med betydligt strängare straff.

Så gör du om du blir hotad

1. Akut faraRing 112. Gå till en plats med andra människor och lås om dig om du är hemma.
2. DirektSäkra hotet. Skärmdumpa med avsändare och tid, spara röstmeddelanden och skriv ner ordagrant vad som sades vid muntliga hot. Svara inte och radera ingenting.
3. Samma dagPolisanmäl genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Berätta vad du vet om personen, tidigare händelser och om personen har tillgång till vapen.
4. I anmälanBegär skadestånd och fråga om kontaktförbud och säkerhetssamtal. Har du skyddade personuppgifter eller behöver det, säg det.
5. EfteråtKomplettera anmälan med nya hot och ange diarienumret. Åtal för olaga hot måste väckas inom fem år, för hot före 1 juli 2023 inom två år.

Skadestånd för olaga hot

Du har rätt till kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen när hotet är ett allvarligt angrepp på din frid. Brottsoffermyndighetens vägledande nivåer för brott från och med 1 juli 2022 är 5 000 till 8 000 kronor för ett muntligt dödshot och 10 000 till 20 000 kronor för hot med kniv. För grovt olaga hot, som skottlossning mot en bostad, är nivån 20 000 till 40 000 kronor.

Kan gärningspersonen inte betala eller är okänd kan du ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Myndigheten gör en egen bedömning och har i vissa fall nekat ersättning när hoten inte ansetts innebära en allvarlig kränkning.

Vanliga frågor