Förolämpning: vad räknas, straff och vem som åtalar

Allt som är elakt är inte brottsligt. Allt brottsligt utreds inte heller av polisen. Redaktionen reder ut var gränsen går, vad som ändrades i lagen hösten 2026 och vilka vägar som finns när kränkningarna kommer gång på gång. Testet visar vilket brott det du utsatts för troligen räknas som och vem som kan driva saken.

Vad är förolämpning?

Lagen räknar upp tre sätt att förolämpa. En beskyllning är att anklaga dig för något. Ett nedsättande uttalande kan vara skällsord, glåpord eller förnedrande omdömen om ditt utseende, din kropp eller din intelligens. Ett förödmjukande beteende kan vara gester, att någon skickar förnedrande bilder till dig eller annat agerande som är tänkt att trycka ner dig.

Två krav är avgörande. Kränkningen måste vara riktad mot dig, inte bara sägas om dig till andra. Och den måste vara ägnad att kränka, vilket bedöms objektivt. Du behöver inte bevisa att du tog illa vid dig, men domstolen frågar sig om en människa i din situation typiskt sett skulle göra det.

Nytt straff från 1 augusti 2026

Ändringen kom genom SFS 2026:1318, som bygger på regeringens proposition 2025/26:218 om skärpta straffskalor. I propositionen konstaterar regeringen att förolämpning bara bör finnas i en svårhetsgrad. För den som drabbas betyder det att även en förolämpning som inte är grov kan ge fängelse i straffskalan.

Det nya straffet gäller gärningar från och med 1 augusti 2026. För äldre förolämpningar tillämpar domstolen lagen som gällde när brottet begicks, eftersom den är mildare.

Vilket brott är det? Testa

Vad räknas som förolämpning?

Domstolen ser till sammanhanget: relationen mellan er, vilket språk som är normalt i miljön och om uttalandet var ett opåkallat angrepp. Det säger Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning. Smärre angrepp som de flesta rimligen får tåla faller utanför.

• Sms eller DM med grova sexuella tillmälen eller förnedrande omdömen om din kropp.
• Kommentarer riktade till dig under dina egna inlägg, där du kallas saker som ska trycka ner dig.
• Förnedrande bilder eller memes som skickas till dig.
• Glåpord på arbetsplatsen eller i trapphuset, särskilt när de återkommer.
• Beskyllningar som sägs direkt till dig, till exempel att du är en tjuv, utan att andra hör.

Två avgöranden från Högsta domstolen visar hur fint gränsen kan dras. I NJA 1994 s. 557 kallade en man två poliser för bland annat fascistjävlar efter att ha fått böter för att ha gått över gatan. Högsta domstolen dömde honom för förolämpning och höjde bötesbeloppet. I NJA 2004 s. 331 kallade en man poliser för grisar och svin under ett ingripande. Där friade domstolen, eftersom orden mest uttryckte ilska och smärta i stunden och inte var avsedda att skymfa.

Förolämpning på nätet

Det mesta som riktas till dig på nätet kan vara förolämpning: privata meddelanden, sms, mejl, kommentarer till dig och inlägg där du taggas. Det spelar ingen roll om du läser det direkt eller dagen efter.

Svårare blir det när någon skriver om dig på ett ställe där du inte är med. Svea hovrätt friade i ett fall från 2008 (RH 2009:40). En man hade i en MSN-status skrivit grova sexuella glåpord riktade till en polis, men polisen fanns inte bland hans kontakter. Hovrätten ansåg att texten inte var riktad till polisen på det sätt lagen kräver. Förtal var det inte heller, eftersom glåpordet var ett värdeomdöme och inget påstående om fakta.

Skällsord om dig i en grupp där du inte finns kan därför falla mellan stolarna. Påståenden om vad du gjort kan däremot vara förtal. Upprepade trakasserier kan vara andra brott.

Vem åtalar för förolämpning?

Förolämpning är ett målsägandebrott enligt 5 kap. 5 § brottsbalken. Huvudregeln är att du själv väcker åtal, genom en stämningsansökan till tingsrätten. Polisen lägger därför ofta ner en anmälan om förolämpning utan att utreda.

Åklagaren får väcka åtal i ett fall: när förolämpningen anspelar på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Du måste ha angett brottet till åtal eller vara under 18 år. Åtal ska också vara påkallat från allmän synpunkt. Åklagarmyndigheten kräver förolämpningar av allvarligt slag, som återkommande glåpord under en tid eller grova förolämpningar på arbetsplatsen eller i bostadsområdet. Enstaka grova skällsord räcker i allmänhet inte.

För vanliga förolämpningar gäller undantaget inte, inte ens när den utsatte är ett barn. Där finns bara enskilt åtal kvar, om inte kränkningarna ingår i något av de brott som beskrivs längre ner.

När förolämpningarna aldrig slutar

En enstaka förolämpning är ett litet brott. Ett mönster av förolämpningar kan vara något mycket allvarligare. Just där har lagen förändrats mest under 2026.

1. Psykiskt våldSedan 1 juli 2026 döms den som upprepat utsätter någon för beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning för psykiskt våld enligt 4 kap. 7 b §. Kränkningarna ska sammantaget ha varit ägnade att allvarligt skada din självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år och åklagaren driver målet.
2. Olaga förföljelseFrån samma datum kan förolämpning räknas som ett av brotten i olaga förföljelse enligt 4 kap. 4 b §. Det kräver flera brottsliga gärningar som tillsammans är en upprepad kränkning av din integritet. Straffet är fängelse i högst fyra år.
3. FridskränkningÄr det en närstående eller tidigare närstående som förolämpar dig kan förolämpningarna sedan 1 juli 2026 ingå i grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning.
4. OfredandeStörande kontakter som kränker din frid på ett kännbart sätt kan vara ofredande enligt 4 kap. 7 §, till exempel en ström av meddelanden. Åklagarmyndigheten anser att samma handling inte bör åtalas både som ofredande och som förolämpning.

Alla dessa brott hör under allmänt åtal. Beskriv därför hela förloppet i polisanmälan med datum, inte bara den senaste händelsen.

Så väcker du enskilt åtal

Lägger åklagaren ner ärendet eller får åklagaren inte åtala alls kan du själv stämma den som förolämpat dig. Reglerna finns i 47 kap. rättegångsbalken.

1. UnderlagSamla skärmdumpar, vittnen och personens namn och adress. Utan namn går det inte att stämma någon.
2. StämningSkicka en stämningsansökan till tingsrätten, normalt på orten där brottet begicks. Beskriv vad som hänt, när och var. Ange också vilket brott det gäller.
3. SkadeståndKräv gärna kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen i samma mål. Förolämpning är ett angrepp på din ära och kan ge rätt till ersättning.
4. Inom två årStämningen måste delges motparten innan två år har gått sedan förolämpningen.

Ett enskilt åtal liknar ett tvistemål när det gäller kostnader. Förlorar du kan du få betala motpartens rättegångskostnader. För en enstaka förolämpning är det därför ofta klokt att först rådgöra med en jurist.

Vanliga frågor