Förtal: vad är förtal, straff och så anmäler du

Få brott på nätet är så vanliga och samtidigt så svåra att få prövade. Här går redaktionen igenom vad lagen säger, var gränsen går mot förolämpning och grovt förtal, när sanningen skyddar och hur du gör för att få saken prövad. Testet längre ner ger dig en trolig bedömning och sista datum för åtal i ditt fall.

Vad är förtal?

Tre saker måste finnas på plats. Uppgiften ska gälla en bestämd person som går att känna igen. Den ska vara av ett slag som får andra att se ner på personen, till exempel att någon stjäl, slår sina barn eller säljer sex. Och den ska ha nått minst en annan människa än den som pekas ut.

Förtal är ett påstående om fakta. Skällsord som idiot eller äckel säger inget om vad någon har gjort och blir i stället förolämpning. Säger någon kränkande saker direkt till dig utan att andra hör det är det också förolämpning, inte förtal. Ärekränkning är det gamla samlingsnamnet för förtal och förolämpning.

Är det förtal? Testa och räkna ut sista dag för åtal

Exempel på förtal

• Att skriva i en Facebookgrupp att en namngiven granne är pedofil.
• Att lägga upp en bild på någon och påstå att personen säljer sex.
• Att sprida en film eller bilder från någons sexliv. Högsta domstolen bedömde redan 1992 att spridning av en smygfilmad samlagsfilm var grovt förtal (NJA 1992 s. 594).
• Att publicera en annans brottmålsdom i sociala medier för att varna andra, även om domen är äkta.
• Att påstå att en kollega har förskingrat pengar när det saknas grund för det.

Flera av de kvinnor som pekade ut påstådda förövare med namn under metoo dömdes för förtal. I åtminstone ett av fallen ansåg domstolen att kvinnan hade kunnat berätta utan att peka ut en identifierbar person. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch godkände 2021 ett strafföreläggande för grovt förtal sedan hon på Facebook skrivit att ett juridiskt ombud var dömd för brott. Påföljden blev villkorlig dom och 60 dagsböter om 1 000 kronor, trots att hon hävdade att uppgifterna var sanna.

Är det förtal om det är sant?

Ja, det kan det vara. Sanningen räcker inte ensam. Det måste också ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Först då spelar det roll om den var sann eller om det fanns skälig grund för den.

Enligt Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning är det åklagaren som ska visa att spridningen inte var försvarlig. Den misstänkte måste i sin tur visa att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund. Kraven är lägre när något sägs i en förtrolig krets och högre ju allvarligare och mer preciserad uppgiften är.

Att polisanmäla någon för ett brott är inte förtal. Det är heller inte förtal att varna en nära vän i förtroende. En journalist som granskar en makthavare i ett grundlagsskyddat medium omfattas av andra regler. Problem uppstår när påståendet sprids brett utan något legitimt syfte.

Förtal på nätet

Samma paragraf gäller på nätet som på gatan. Förtalet är fullbordat så fort minst en annan person har tagit del av uppgiften. Hur många som sett den påverkar i stället straffet och om brottet blir grovt.

Den som delar ett förtalande inlägg kan själv dömas för förtal. Högsta domstolen har klargjort att ansvaret inte bara gäller den som först sätter uppgiften i omlopp, utan också den som sprider den till fler. Inlägg i sociala medier har i de flesta fall inte heller grundlagsskydd, eftersom de inte publiceras i ett grundlagsskyddat medium.

När blir förtal grovt?

Domstolen gör en helhetsbedömning av tre saker: vad uppgiften säger, hur den spridits och hur stor skada den typiskt sett kan orsaka. Påståenden om grova brott väger tungt, särskilt sexualbrott. Detsamma gäller spridning till många eller på en välbesökt webbplats. Intima bilder och filmer hör till de tydligaste fallen.

Vid grovt förtal är det betydligt vanligare att åklagaren tar över. Åklagarmyndighetens vägledning anger att åtal normalt är påkallat när straffvärdet når fängelsenivå.

Så anmäler du förtal

1. DirektSäkra bevis. Skärmdumpa inlägg, kommentarer och profiler med datum, tid och länk. Be den som berättade för dig att spara det de fått.
2. Inom några dagarPolisanmäl genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Skriv uttryckligen att du anger brottet till åtal. En vanlig anmälan räcker inte för att åklagaren ska få väcka åtal.
3. Åklagarens prövningÅklagaren väcker bara åtal om det är påkallat från allmän synpunkt. Typfall är grovt förtal, förtal mot tjänstemän för deras arbete, spridning av intima bilder, falska påståenden om sexuella tjänster och förtal som ingår i olaga förföljelse eller fridskränkning.
4. Om svaret är nejDu kan väcka enskilt åtal genom en stämningsansökan till tingsrätten enligt 47 kap. rättegångsbalken. Du behöver motpartens namn och bevis för det du påstår.
5. Före preskriptionStämningen måste vara delgiven innan tiden gått ut, två år för förtal och fem år för grovt förtal.

Ett enskilt åtal liknar ett tvistemål när det gäller kostnader. Förlorar du kan du få betala motpartens rättegångskostnader. Rådgör därför med en advokat innan du stämmer, särskilt om bevisningen är svag. Familjetvister, grannbråk och enstaka lappar brukar åklagare sällan driva, enligt vägledningen.

Skadestånd för förtal

Den som döms för förtal kan också få betala kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Beloppen varierar mycket. I NJA 2015 s. 86 hade en samlagsfilm lagts ut på porrsajter utan medgivande. Tingsrätten dömde ut 130 000 kronor i kränkningsersättning, hovrätten sänkte till 25 000 kronor och Högsta domstolen landade på 70 000 kronor.

Vill du bara ha ersättning kan du kräva skadestånd i ett vanligt tvistemål. Det kan göras inom tio år, även när tiden för åtal har gått ut. Brottsoffermyndigheten har i vissa fall lämnat brottsskadeersättning vid grovt förtal, men i regel bara när gärningspersonen inte kan betala.

Kan ett företag utsättas för förtal?

Nej. Förtal i brottsbalken skyddar människor, inte bolag eller föreningar. Ett företag kan därför inte väcka enskilt åtal för förtal. Pekas ägaren eller en anställd ut personligen kan den personen däremot vara målsägande.

Vanliga frågor