Kort svar
Att polisen lägger ner din anmälan betyder inte att du ljuger eller att det som hänt var lagligt. Oftast räcker bevisen inte, gärningspersonen går inte att hitta eller så saknas en angivelse. Du kan begära överprövning hos Åklagarmyndigheten, skriftligt och med alla dina argument på en gång. Har du nya bevis kan utredningen återupptas. Åklagaren har beslutat att inte åtala och du har angett brottet? Då kan du väcka enskilt åtal själv, men du riskerar att betala motpartens kostnader om du förlorar. Brottsskadeersättning kan du söka inom tre år från beslutet.
De flesta anmälningar om näthat leder aldrig till åtal. För den som utsatts kan beslutet kännas som ett andra slag. Redaktionen förklarar vad skälen i beslutet betyder, hur du begär överprövning, när det lönar sig att komplettera och vad som krävs för att åtala själv. Med verktyget ser du vilka vägar som finns kvar i ditt fall.
Varför läggs anmälan ner?
En förundersökning ska inledas när det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Polisen skriver att det krävs konkreta möjligheter att arbeta med ärendet. Saknas bevis eller spår kan förundersökningen läggas ner eller aldrig inledas.
| Skäl i beslutet | Vad det brukar betyda |
|---|---|
| Ej tillräckliga skäl eller brott kan inte styrkas | Ett brott kan ha begåtts, men bevisen räcker inte för att fälla någon i domstol. |
| Ej spaningsresultat eller spaningsuppslag saknas | Polisen vet inte vem som gjort det och har inga spår att följa, till exempel vid ett anonymt konto. |
| Gärningen är inte brott | Det som hänt uppfyller inte kraven för något brott enligt lagen, även om det känns kränkande. |
| Angivelse saknas | Brottet får bara åtalas om du anger det till åtal. Det har du inte gjort. |
| Förundersökningsbegränsning | Polisen avstår, till exempel för att det bara skulle bli böter eller för att den misstänkte ska dömas för andra brott. |
| Gärningspersonen är under 15 år | Barnet kan inte dömas. Ärendet går till socialtjänsten. |
Vid förtal och vanlig förolämpning är huvudregeln att du åtalar själv. Lägger polisen ner en sådan anmälan beror det ofta på att åklagaren inte får eller inte anser att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Läs våra guider om förtal och förolämpning för vad som gäller där.
Vad kan du göra nu?
Svara på frågorna så ser du vilka vägar som är öppna. Underrättelsen om beslutet visar vem som fattat det och vilket skäl som angetts.
1. Vad står som skäl i beslutet?
2. Har du bevis eller uppgifter som polisen inte fick?
3. Vet du vem gärningspersonen är?
Så begär du överprövning
Överprövning betyder att en högre åklagare granskar beslutet. Oftast är det en överåklagare eller vice överåklagare. Bara den som berörs av beslutet får begära det, till exempel du som målsägande.
- Läs beslutetUnderrättelsen visar beslut, skäl och motivering. Där framgår om polisen eller en åklagare har fattat beslutet. Du får underrättelsen om du bad om det när du anmälde, via digital brevlåda, Mina sidor eller post.
- Skriv din begäranAnge diarienumret och förklara varför du anser att beslutet är fel. Peka på bevis som inte prövats, vittnen som inte hörts eller fel i bedömningen. Åklagarmyndigheten har en blankett, men ett vanligt brev eller mejl fungerar.
- Skicka allt på en gångBegäran ska vara skriftlig och fullständig. En komplettering kommer oftast inte att beaktas.
- Skicka till rätt ställeBeslut av en åklagare skickar du till den åklagarkammare som fattade det. Har polisen fattat beslutet skickar du begäran till polisen. En åklagare prövar den.
- Vänta på beslutDu får ett skriftligt beslut. Ändras beslutet kan utredningen återupptas eller åtal väckas.
Det finns i princip ingen tidsgräns för att begära överprövning. Har det gått lång tid kan begäran ändå avslås utan att prövas i sak. Tänk också på att preskriptionstiden fortsätter att löpa under tiden.
När utredningen kan öppnas igen
En nedlagd förundersökning kan återupptas om nya omständigheter kommer fram. Förundersökningsledaren gör då en ny bedömning utifrån nya bevis, vittnesmål eller tekniska spår som inte fanns när beslutet togs.
Vid näthat kan det vara en export av hela chatten, en skärmdump där användarnamnet syns eller uppgifter som visar vem som står bakom ett konto. Ring 114 14, uppge diarienumret och berätta vad som är nytt. Har du inte gjort det tidigare kan du samtidigt ange brottet till åtal.
Åtala själv: enskilt åtal
Hör brottet under allmänt åtal får du åtala själv enligt 20 kap. 8 § rättegångsbalken om två villkor är uppfyllda. Du ska ha angett brottet till åtal. Åklagaren ska ha beslutat att åtal inte ska väckas. Vid förtal och vanlig förolämpning är enskilt åtal i stället huvudregeln.
- Skriv en stämningsansökanAnsökan skickas till tingsrätten. Enligt 47 kap. 2 § ska den bland annat ange den tilltalade, brottet med tid och plats, bevisen och vad du vill styrka med varje bevis.
- Bifoga beslutetGäller det ett brott under allmänt åtal ska du bifoga ett bevis på att åklagaren beslutat att inte åtala.
- Betala ansökningsavgiftenTingsrätten tar ut en ansökningsavgift. Betalas den inte kan ansökan avvisas.
- Driv måletDu har samma roll som en åklagare. Det är du som ska bevisa brottet bortom rimligt tvivel.
Frias den tilltalade i ett mål där bara du för talan ska du som regel ersätta hens rättegångskostnader. Det kan bli dyrt om motparten har en advokat. Fråga ditt försäkringsbolag om rättsskyddet i hemförsäkringen täcker målet och ta hjälp av en jurist innan du stämmer. Saknar du rättsskydd kan du undersöka om du har rätt till rättshjälp.
Ersättning trots nedlagd anmälan
Brottsoffermyndigheten kan betala brottsskadeersättning även när ingen döms. Gärningspersonen kan vara okänd eller sakna pengar, men brottet måste vara polisanmält och ersättningen får inte täckas av en försäkring. Ansökan ska komma in inom tre år från att förundersökningen lades ner eller från beslutet att inte inleda en. Den som var under 18 år när brottet begicks kan alltid ansöka innan hen fyller 21.
Du kan också kräva skadestånd av gärningspersonen i ett tvistemål, utan att någon döms för brott. En sådan fordran preskriberas normalt efter tio år. Även här riskerar du att betala motpartens kostnader om du förlorar. Läs mer i vår guide om skadestånd och kränkningsersättning.
Vanliga frågor
Kan jag överklaga när polisen lägger ner min anmälan?
Ja. Du begär överprövning. Har polisen fattat beslutet skickar du begäran till polisen. En åklagare prövar den. Har en åklagare fattat beslutet skickar du begäran till den åklagarkammaren.
Hur lång tid har jag på mig att begära överprövning?
Det finns i princip ingen tidsfrist. Har det gått lång tid kan begäran ändå avslås utan prövning i sak, så skicka den så snart du kan.
Kan en nedlagd anmälan öppnas igen?
Ja, om nya omständigheter kommer fram, till exempel nya bevis, vittnen eller tekniska spår. Ring 114 14 och uppge diarienumret.
Kan jag åtala själv?
Det går om du har angett brottet till åtal och åklagaren har beslutat att inte åtala. Vid förtal och vanlig förolämpning är det huvudregeln. Du riskerar att betala motpartens rättegångskostnader om du förlorar.
Kan jag få ersättning om anmälan läggs ner?
Ja. Du kan ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten inom tre år från beslutet, även om gärningspersonen är okänd.