Grovt förtal: straff, exempel och när förtal blir grovt

Gränsen mellan förtal och grovt förtal avgör nästan allt för den som drabbas: om polisen utreder, om staten kan betala ersättning och hur länge du har på dig. Redaktionen går igenom vad som gör förtal grovt, vilka straff domstolarna dömer ut i verkligheten och hur du går till väga. Testet visar om ditt fall kan vara grovt och räknar ut sista dag för åtal.

Vad är grovt förtal?

Grovt förtal är ingen egen sorts handling. Det är samma brott som förtal: någon pekar ut dig som brottslig eller klandervärd eller sprider en uppgift som får andra att se ner på dig. Skillnaden ligger i hur allvarligt det är. Domstolen ser på helheten och frågar sig hur stor skada spridningen typiskt sett kunde orsaka.

Om du inte vet vad som krävs för förtal över huvud taget, börja med grunderna i förtalsguiden. Här utgår vi från att uppgiften är förtalsgrundande och tittar på vad som lyfter den till den grova nivån.

När blir förtal grovt?

Lagen nämner tre saker. Ingen av dem räcker automatiskt och ingen av dem är ett krav. Domstolen väger dem mot varandra.

1. Vad uppgiften säger

Påståenden om grova brott väger tyngst, i synnerhet sexualbrott och brott mot barn. Att utmålas som pedofil eller våldtäktsman är stigmatiserande på ett sätt som är svårt att tvätta bort. Samma sak gäller filmer och bilder från någons sexliv. Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning nämner också uppgifter som allvarligt kan skada någon med en ansvarsfull ställning.

2. Hur uppgiften spreds

Ett inlägg på en välbesökt sida eller i en stor grupp kan nå tusentals människor på några timmar. Men omfattningen är bara halva bilden. Enligt Åklagarmyndigheten kan förtalet bli särskilt allvarligt även när det bara når några få, om de är personer som känner dig. Arbetsgivare, kollegor och familj är exemplen myndigheten själv ger. Att publicera namn, bild och bostadsort gör dig lätt att identifiera och drar åt samma håll.

3. Hur stor skada det kunde orsaka

Det avgörande är den skada gärningen typiskt sett kunde leda till, inte den skada du kan bevisa. Du behöver inte visa att du förlorat jobbet eller vänner. Upprepning spelar också in. Återkommande inlägg under lång tid väger tyngre än ett enstaka utbrott. I hovrättsmålet från 2023 pekade domstolen just på att publiceringarna kom igen och igen.

Testa: kan förtalet vara grovt?

Exempel på grovt förtal från verkliga domar

Domarna nedan visar vilka situationer som bedömts som grova och vad det kostat den som spred uppgifterna.

1. 1992Högsta domstolen bedömde spridningen av en smygfilmad samlagsfilm som grovt förtal (NJA 1992 s. 594). Fallet är fortfarande utgångspunkten när intima bilder och filmer bedöms.
2. 2002En man satte upp ett tiotal papper med grovt pornografiska bilder av en kvinna på en skola i Malmö och i trapphuset där hon bodde. Hovrätten över Skåne och Blekinge dömde för grovt förtal och Högsta domstolen lät domen stå fast 2004.
3. 2013Två flickor, 15 och 16 år, låg bakom Instagramkontot som hängde ut ungdomar i Göteborg med sexuella påståenden och ledde till upplopp. Tingsrätten dömde dem för grovt förtal till ungdomsvård och ungdomstjänst. Skadestånden blev sammanlagt över en halv miljon kronor.
4. 2015En samlagsfilm hade spelats in och lagts ut på två porrsajter utan kvinnans tillstånd. Högsta domstolen bestämde kränkningsersättningen till 70 000 kronor (NJA 2015 s. 86).
5. 2020Solna tingsrätt dömde en kvinna som i en hemlig Facebookgrupp skrivit att en känd komiker begått sexuella övergrepp. Påföljden blev villkorlig dom och 50 dagsböter. Skadeståndet blev drygt 50 000 kronor.
6. 2021Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch godkände ett strafföreläggande för grovt förtal efter ett Facebookinlägg om att ett juridiskt ombud var dömd för brott. Påföljden blev villkorlig dom och 60 dagsböter.
7. 2023Hovrätten för Västra Sverige dömde en man för sju fall av grovt förtal. Han hade på en öppen Facebooksida påstått att en namngiven person begått brott. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter samt 40 000 kronor i kränkningsersättning.
8. 2026Stockholms tingsrätt dömde debattören Jonatan Alfvén för att med namn, bild och bostadsort ha pekat ut fem personer som dömts för sexualbrott. Uppgifterna kom från offentliga domar, men spridningen till en stor och obestämd krets ansågs inte försvarlig. Påföljden blev villkorlig dom och böter samt 70 000 kronor till var och en.

Straffet för grovt förtal i domstolarna

Straffskalan går upp till två års fängelse. Ändå blev påföljden villkorlig dom och dagsböter i samtliga fall ovan från 2020 och framåt. Flickorna i Instagrammålet fick ungdomsvård och ungdomstjänst. Åklagaren i Instagrammålet sa efteråt att hon hade velat se fängelse om flickorna varit myndiga.

Det som svider mest för den dömde är ofta skadeståndet. Kränkningsersättningen hamnar i domarna ovan mellan 40 000 och 70 000 kronor per person. Den som förlorar får också ofta betala motpartens rättegångskostnader.

Straffvärdet stiger när grovt förtal döms tillsammans med andra brott, till exempel ofredande, olaga hot eller olaga integritetsintrång. I NJA 2020 s. 917 hade en man lagt ut bilder på en kvinnas delvis nakna kropp. Tingsrätten satte straffvärdet till två månaders fängelse för grovt förtal och olaga integritetsintrång tillsammans, men dömde till villkorlig dom och 80 dagsböter.

Vem åtalar för grovt förtal?

Huvudregeln i 5 kap. 5 § brottsbalken gäller även här: förtal åtalas av den som drabbats. Åklagaren får bara väcka åtal om två villkor är uppfyllda. Du måste ha angett brottet till åtal eller vara under 18 år. Och åtal måste vara påkallat från allmän synpunkt.

Vid grovt förtal är det andra villkoret ofta uppfyllt. Enligt Åklagarmyndighetens vägledning är allmänt åtal normalt påkallat när straffvärdet når fängelsenivå. Stor spridning av påståenden om sexualbrott är myndighetens eget exempel.

1. Steg 1Säkra bevis med skärmdumpar, länkar och datum. Ta också reda på vilka som sett uppgiften.
2. Steg 2Polisanmäl genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation och skriv uttryckligen att du anger brottet till åtal.
3. Steg 3Begär skadestånd i anmälan. Åklagaren kan då föra din talan om ersättning i brottmålet.
4. Steg 4Lägger åklagaren ner ärendet kan du väcka enskilt åtal i tingsrätten. Stämningen måste vara delgiven inom fem år från spridningen.

Grovt förtal eller olaga integritetsintrång?

Sedan 1 januari 2018 är det ett eget brott att sprida nakenbilder, sexuella bilder och vissa andra integritetskänsliga uppgifter om det kan orsaka allvarlig skada. Brottet heter olaga integritetsintrång och ger böter eller fängelse i högst två år. Den grova formen ger sedan 1 augusti 2026 fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Även olaga integritetsintrång har en särskild åtalsregel. Enligt 4 kap. 11 § brottsbalken får åklagaren väcka åtal om du anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Ange därför båda brotten till åtal i anmälan. Åklagarmyndigheten anger i sin vägledning att förtal och olaga integritetsintrång bör åtalas tillsammans när båda är uppfyllda. Brotten skyddar olika saker: ditt anseende och ditt privatliv.

Skadestånd och ersättning från staten

Kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen ska spegla hur allvarlig kränkningen var. Högsta domstolen har i NJA 2003 s. 567 sagt att ersättningen vid förtal i regel bör ligga lägre än vid grova sexualbrott eller våld. Spridningen kan ändå höja beloppet kraftigt, eftersom den påverkar både hur många som tror på uppgiften och hur svårt det blir för dig att bemöta den.

I NJA 2015 s. 86 lyfte domstolen fram tre saker som gjorde kränkningen allvarlig: filmen låg öppet på porrsajter, den gick att ladda ner och sprida igen och offret var ungt. Film bedömdes som allvarligare än text.

Kan den dömde inte betala får du ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Det går sedan 1 januari 2018, men bara vid grovt förtal. Offren i Instagrammålet 2013 kunde inte få någon ersättning från staten. Det kan den som drabbas i dag.

Kan lagen ändras?

Regeringen lade i januari 2026 fram en lagrådsremiss om ett skärpt minimistraff för grovt förtal. I februari meddelade regeringen att förslaget pausas och att straffet ska ses över tillsammans med frågan om vad som ska räknas som förtal.

I augusti 2026 tillsattes en parlamentarisk kommitté (dir. 2026:91). Den ska bland annat pröva om den som har välgrundade uppgifter ska få berätta om sexuella övergrepp eller varna andra för en viss person. Förtalsdelen ska redovisas senast den 13 augusti 2027. Fram till dess gäller lagen som den ser ut i dag. Redaktionen uppdaterar sidan när förslagen kommer.

Vanliga frågor